Från topp till tå ..eller tvärtom?

Har i dagarna stickat på en spetsstrumpa som börjar från tån istället för att som traditionellt starta med skaften. Jag har hört mina stickkompisar prata om detta fenomen men har aldrig provat förrän nu. Jag kan väl sammanfatta att jag tyckte det var en ny rolig kunskap.Det är alltid kul att få tänka anorlunda mot det man är van vid och faktum är att jag tror att jag tycker att hälen blev liksom mer tajt inga hål i de hörn där man plockar upp maskor.Själva strumpan ser inte mycket ut för världen där den ligger men den är faktiskt snyggare på ett par ben. De ska även få ett sidenband längst upp ... eller knappar kanske ? (får gå till affären och kolla vad de har att erbjuda...)
Garn : opal ( inhandlat på vårens syfestival)
Stickor : 2,5 mm
Mönster: Gratis mönster från Ravelry "Södera socks " av Vilma Vuori

Nu är den klar !

Min blå/grå vest som är ett "ihopkok" av min favoritdesigner Solveig Hisdal, ytterligare en norsk designer som heter Mette N Handberg och så lite av mig själv.I början var det bara mönsterstickning som gällde men nu på slutet har sömnaden och broderier tagit över. Mönsterrapporten är tagen ur "Dikt i maskor " s.168 (brudjackan)

Framstycket är stickat för sig ,filtat en aning och sedan påsytt för hand. Jag förstorade upp blomman något från stickmönstret och gjorde en applikation av den. Runt hals och ärmar har jag virkat en enkel kant.

Dagens fundering : Vad ska jag börja på nu ?

För andra året i rad

Vi har "höstmarknad" på jobbet. Vi är tre på mitt jobb som gillar att pyssla och göra med händerna när vi kommer hem. Nu har vi tagit med oss våra alster till jobbet och får sälja en och annan julklapp.

JEFA gör silversmycken och SysterA syr för det mesta ,men även hon gör smycken. Själv kan ni ju räkna ut vad jag hade med mig.

Jag slog till på en värmedyna för nacken bara till mig själv. Eftersom det är min lediga dag idag så går jag omkring och myser med den på nacken hela dagen. SysterA har även fyllt den med egenodlade lavendelblad som doftar ljuvligt.

Idag har jag satt saxen i mitt grå/blåa projekt , har ingen aning om vart det kommer att sluta.

Röd accent

Mina tvåändstickade muddar i shetlandsull är nu klara. Jag gillar svart/vitt och hur "grafiskt"det blir.

Jag älskar knappar och här såg jag en chans att få använda några. Lite funderingar blev det, men det slutade med de röda.

Som små utropstecken eller hur ?

En bok har också inhandlats från Sätergläntan. Nu hägrar ett par halvvantar......

Färdiga!

Mina första tvåändsvantar är klara. Riktigt nöjd med resultatet. För att riktigt nöta in tekniken startade jag raskt nästa projekt ett par muddar i svart och vitt . Blev inspirerad av dessa mönster.

Det har varit lite firande på sistone . Stora dottern har blivit 14 År , Mannen i mitt liv och jag har varit gifta i 16 år , och idag är det Farsdag

När det var Halloween knackade de här filurerna på , blev lite rädd faktiskt.....

Det bidde en tumme!

Efter incidenten med stickan som gick av så har jag nu införskaffat stålstickor istället.

Glad i hågen gick jag på stickkafeét i måndags för att träffa alla mina trevliga stickerskor.Min tvåändsvante var nästan klar bara tummen kvar. Men vad hände, jo när vanten var färdig kändes den inte riktigt ok , för kort liksom. Vad gör man? jo man repar upp och börjar om med handens övre del. Jag vet att det går långsamt att sticka tvåänds men..........

Min väst har vuxit på sig .Snart är det dags att klippa upp och sy i framstycket och fundera ut hur jag ska fortsätta.Jag tycker det är jätteroligt att hitta på under arbetets gång.

Framstycket är filtat lite grand , planen är att jag ska brodera på det . Kanske Brita -Kajsa får komma med några tips och ideér....

Nu har dom kommit!

Häromdagen damp dom ned i min brevlåda.Små ganska tunna oansenliga häften från Hemslöjdskonsulenterna i Västernorrlands län om två extraordinära kvinnor. Det var rörande och intressant läsning. Hör här: " Märta-Stinas stickning visar en enorm rikedom i färger och mönster.Att tänka sig den ensamma kvinnan sittande i stugans skumma belysning och skapa dessa mästerverk är fantasieggande. Ett bläckhorn med fotogen och en veke av ulltråd dragen genom en kork gav henne det sken som behövdes för att kunna sticka."

Själv sitter jag i mitt hörn i soffan med halogenlampans sken flödande ned på mina maskor. Inga fantastiska mönster kommer till ,men ändå säkert samma tillfredsställelse infinner sig som Märta-Stina förmodligen kände när hennes alster skapades.

Mina Opalsockar är nu klara. En liten justering genom att ta bort några meter garn gjorde att det blev exakt lika i sin randning .Kul!

Det Z-tvinnade garnet har också börjat att bli ett par vantar.

Dagens fundering: Man ska inte ta med sig finaste trästickorna på tåget......dom kan gå av när man knölar ihop allt i väskan när man ska gå av. Skit också , jag får väl göra som Märta-Stina tillverka mina egna av rönnkvistar!